Förmiddag
Slår på datorn och loggar in. Konferensdag om AI, skola och lärande. Jag deltar på distans. Många intressanta punkter, men har inga direkta förväntningar. Böcker, e-medier, kritiskt tänkande och AI, skola, bildgenerering och AI i undervisning. Media- och informationskunnighet, i skolan, på biblioteken. Hur kan vi använda tekniken på biblioteken? Finns det en plats för artificiell intelligens i läsfrämjande arbete? Vad skiljer läsande ifrån lyssnande?
Men också varningar. Använd inte chattbotar som facit; Tro inte på allt du ser; Det blir allt svårare att känna igen falskt innehåll. Fake news, fake bilder, syntetiska medier. Åsiktspåverkan genom botar – inte nödvändigtvis avsiktlig påverkan, men ändå påverkas man. Får en annan världssyn. Lunch.Eftermiddag
Mer AI. En del bibliotek, mest skola. Hur funkar bildgenererande AI? Vem är konstnär? Vem är upphovsperson? Komplicerade frågor, olika svar beroende på vem som svarar. Visst blir det coola bilder? Vidare: AI som verktyg och hjälpreda i undervisning. Väcka läslust genom AI, generera videos och sammanfattningar, underlätta informationshantering, sökprocesser, inlärning.
Tusentals AI-program redan ute på marknaden. Det går snabbt nu. Bara det senaste året har utvecklingen sprungit iväg. Allt fler får upp ögonen för potentialen. Men också problemen. Men inte minst för möjligheterna, förmågan, kapaciteten. Två sekunder tar det att göra en uppgift.
Livslångt lärande, lust för lärande, livslust. Var kritiska, skicka inte data till USA i onödan. Låt eleverna prova på.
Nyfikenhet är en impuls som påminner om hunger. Den måste inspireras, triggas.
Ställ om, var med.Kväll
Loggar ut. Stängningspass.
Pendlar hem. Scrollar. AI-tekniker och arbete, techbolag mot fackföreningar. Läser en tråd om Tesla. Arbete, avreglering, historia. Ett Ford för 2000-talet, inklusive antisemitismen? Scrollar vidare. AI och vatten. AI och utsläpp. AI och hållbar utveckling. AI och våldsfantasier. AI och elektroniskt skräp. Sophögar, serverhallar, öknen.
IT-sektorns utsläpp: 14% av den globala totalen. Microsofts vattenförbrukning: upp 34%. Fördubblad elförbrukning till 2026. Sam Altman säger att energigenombrott är nödvändiga för industrins framtid. Någon tycker att någon borde reglera AI.
Törstiga maskiner. Ökade utsläpp. Önsketänkande.
Det går en stor klyfta genom vår tids AI-diskurs. Å ena sidan har vi hajpen, den nyfikna blicken och de hänförda förespråkarna. Å andra sidan har vi grävande journalister, ökande ekologiska kostnader och kritiska granskningar. Jordens resurser är ändliga och ingen till synes magisk bildgenerator eller språkmodell kommer kunna ändra på det. Samtidigt behöver vi lite kreativ magi i vardagen – och i nuvarande ekonomi lockas vi dessutom ofta av drömlika visioner om magiska effektiviseringar på jobbet och i skolan.
Häromdagen deltog jag på en livesänd MIK-dag med fokus på artificiell intelligens. Fokus låg förstås på generativ artificiell intelligens, skola och utbildning, och i viss mån på biblioteksarbete. Men bara ett av de nämnda perspektiven rymdes i programmet. Fokus låg på att presentera och diskutera AI-tjänster för en närvarande eller strömmande publik, oftast med ett pådrivande syfte: testa detta, använd de här tjänsterna, hoppas ombord på AI-tåget. Det är behjärtansvärt och kanske nödvändigt, men min omedelbara reaktion är en annan.
En av mina tydligaste omedelbara reaktioner inför den här typen av föredrag och temadagar är inte nyfikenhet, utan snarare ovilja och irritation. Det är någonting i problemformuleringarna som skaver. ”Om vi inte hoppar på i tid riskerar vi att missa tåget” som följs av ”vi behöver få ombord alla” – metaforer som för tankarna till en resa, men inte vilken resa som helst och den är heller inte frivillig att delta i. Känslan är snarare att vi måste hoppa ombord. AI är ett tåg eller en båt som ska rädda oss från att stanna och sjunka, inte för att vi har något val, utan för att platsen vi lever på håller på att översvämmas.
Liknelsen med översvämningar är inte helt tagen ur luften. Utvecklingen av AI-tekniker, inte minst för generativ och syntetisk media, ses allmänt som en naturkraft. ”Det går inte att stoppa utvecklingen”, upprepas det. ”Om vi skulle stoppa utvecklingen skulle ändå någon annan fortsätta ta fram ny teknik”, är en annan invändning. Vi måste ombord – nu – innan det är för sent – innan fel sorts AI hinner förstöra världen för gott.
Den gängse berättelsen om AI-teknikens nya roll i samhället är ofta väldigt förenklande. I korta drag beskrivs vår nuvarande hajpcykel med hisspitchar i något sånär följande stil:
Under 2022 släpptes ett antal uppmärksammade AI-verktyg för allmänt bruk, senare samma år lanserades även ChatGPT och förändrade allting – och nu är det omöjligt att stoppa utvecklingen.
Det finns flera problem med den här berättelsen. Den syn på AI som den representerar tenderar att fokusera alldeles för ensidigt på vissa typer av generativ AI, närmare bestämt språkmodeller och mediegenererande tjänster, och därmed göra dem till kännetecken för AI-fältet i stort. Det är också en typ av narrativ som tenderar att följa teknikbolagens eget reklammaskineri, där lanseringen ChatGPT 3.5 i praktiken fungerade som en massiv – och mycket lyckad – global PR-kupp.
Chattbotar och bildgeneratorer skulle kunna beskrivas som en front-end för hela AI-fältet: det är den synliga delen av ett betydligt större vetenskapligt fält, ett skyltfönster vilket vi villigt låter oss förhäxas av – ofta till ingen som helst större nytta för samhället i sin helhet. Det finns reella användningsområden för AI-teknik, där självlärande och mönsterigenkännande system kan hjälpa forskare, stadsplanerare, bibliotekarier eller jordbrukare att förbättra strukturer och optimera sina verksamheter för mänskliga behov. Att kunna generera hundra olika varianter av Will Smith som äter pasta kan (tyvärr) inte påstås höra till någon av dessa samhällsnyttor.
Det är utan tvekan kul, det ska jag erkänna. Själv använde jag under våren 2022 WOMBO Dream för att generera material till mitt eget 30-årsfanzine, vilket var underhållande inte minst tack vare de humoristiska effekter som uppstod i och med teknikens brister. Men det var heller inte mer än så – ganska så roligt.
Bilder skapade med prompten:
”30 year old dog celebrating his birthday in Malmö.”
För fanzinet 30 hundår.
Jag hör inte till skaran som tror att s.k artificiell intelligens, maskininlärning eller syntetiska medier, kommer leda till världens undergång. Jag avser inte att ansluta mig till lägret av glada AI-förtjusta, men inte heller till den skara av domedagsentusiaster som oavsiktligen blåser upp AI-branschen genom s.k criti-hype. De typer av allsmäktig AI som OpenAI fruktar och längtar efter finns än så länge bara i deras fantasi och i sci-fi-berättelser, men den duger likväl till att höja deras börsvärde.
För OpenAI, Microsoft och andra bolag som investerar tid och resurser i utvecklingen av nya AI-verktyg kan hoten alltid ta sig formen av såväl möjligheter som kapital. För att förstå detta måste man ha i åtanke att generativ AI i stort är en minusaffär, eftersom tekniken ännu kostar mer än den drar in. Alla större AI-utvecklare, inklusive de klassiska teknikjättarna, går ständigt minus på dessa tjänster och måste alltså hela tiden skjuta till kapital från andra håll. Det är anledningen till att OpenAI övergått till att drivas i vinstdrivande form och under slutet av 2023 även knöt allt närmare affärsmässiga relationer till Microsoft. Och det är också förklaringen till att dessa bolag inte har något emot att deras tjänster beskrivs omväxlande som såväl kraftfulla och revolutionerande, som mäktiga och hotfulla – all PR är bra PR, som den gamla klyschan säger.
Keynotes, inspirationsföreläsare och AI-konferencierer som vill mana till eftertanke och utveckling kan ibland förvisso också nämna teknikens hot och risker som inramning till sina program, men de kan oftast inte se serverhallarna för alla datorchips (så att säga). Kort sagt: de allvarligaste hoten är inte apokalyps eller plötslig massdöd, utan växande ekologiska påfrestningar, ökad kontroll över människors arbete och implementering av militär teknologi. Sistnämnda ser vi bland annat i Israels krigföring i Gaza, där maskininlärning används till att generera måltavlor för bombattacker från luften. Detta är alltså processer som redan pågår idag.
I skrivande stund har hemsidan There’s an AI for that registrerat 12 466 AI-tjänster för över 16 000 olika ändamål. När jag publicerar texten och när du läser den kommer denna summa troligen ha ökat ytterligare, och en stor del av tillväxten är helt eller delvis baserad på storbolagens AI-modeller. Föga förvånande beräknas också elförbrukningen för AI fördubblas till 2026, vilket motsvarar tillväxten av ett helt Sverige eller Tyskland till den ekologiska kalkylen. Nedkylningen av serverhallar hos teknikbolagen är ett sedan tidigare välkänt problem, och vattenkonsumtionen som går åt för detta syfte fortsätter att öka inte minst hos de teknikjättar som satsar på generativa AI-modeller. Samtidigt erkänner Sam Altman, som VD för OpenAI, att det inte finns någon plan för att lösa energiförbrukningen inom hans sektor – och hänvisar till eventuella framtida genombrott inom nukleär fission för att täcka efterfrågan på billig el till teknikjättarna.
Nästa problem är hur självlärande system används för att styra arbete, samt den roll som teknikbolag spelar i omdaningen av arbetsmarknaden. Detta driver sedan flera år tillbaka på avsevärda förändringar i människors vardag samt försämringar av villkoren på arbetsmarknaden. Organisationen Gigwatch beskriver i sin rapport Apparna & arbetet hur nystartade teknikbolag har kunnat slå följe med nyliberala strukturomvandlingar, för att på den vägen utnyttja en situation där arbetsmarknaden blir alltmer avreglerad, där allt fler är undersysselsatta eller arbetslösa. Övervakning av arbetsprestationer och algoritmisk management blir givna redskap i utformningen av arbetsflöden, för att kostnadseffektivisera och driva på högre arbetstempo.
Också yrkeskategorier inom tjänstemannasektorn riskerar nu att påverkas av åtgärder som tidigare främst applicerats inom arbetaryrken. Taxichaufförer och vårdarbetare är redan i någon mån vana vida att övervakas på jobbet, men som etnologen Daniel Bodén uttrycker det i Kollega ser möjligheten till automatiserad övervakning också ut att förändra förutsättningarna för medelklassyrken:
Nu ser vi att motsättningen mellan arbetsgivare och arbetstagare blir uppenbar även bland tjänstemännen och att det växer en medvetenhet om att de också kan vara utbytbara. Många tjänstemän har inte sett sig som arbetstagare utan har identifierat sig med de företag de jobbar för.
(Kollega)
Bland tjänstemän utgår den AI-kopplade oron idag främst ifrån risken att bli ersatt av en robot. Ett vanligt skräckscenario i denna sektor är risken för massiv arbetslöshet och totalt utrotande av hela yrkesgrupper, underblåst av en tanke om att alla arbetsuppgifter potentiellt kan ersättas av maskiner. Men det som vi på bred front snarare lär se är skiften i arbetsuppgifter och förändringar av de omständigheter under vilka uppgifterna utförs – inte minst ökade möjligheter för arbetsgivare att helt ensidigt bestämma villkoren på arbetsmarknaden. Den situationen är inte främst ett utslag av tekniken i sig, utan är ett resultat av politiken som omgärdar teknikbolagen och hur tekniken i sin tur mobiliseras i relation till arbetare och konsumenter.
Det som vi lite slappt ofta refererar till som ”AI-utvecklingen” är alltså i själva verket en process som består av flera olika samverkande krafter, där en utgörs av teknikbolagen själva och ytterligare andra består av de politiska och ekonomiska ramverk som möjliggör en viss typ av utveckling. Själva idén om ett ostoppbart AI-tåg som rusar fram likt en naturkraft fokuserar alldeles för ensidigt på den rent tekniska utvecklingen, och detta på ett närmast deterministiskt vis. En determinism som många av oss vilar tryggt i sedan vi har övertygats om att vi ju faktiskt lever i historiens slut, och att vi således också borde överlämna kontrollen över samhällsutvecklingen till finanskapitalistiska principer och monopoliserande jättebolag.
Jag kan själv inte säkert säga vad framtiden bär i sitt sköte, men jag vet att vi kommer se mer av AI-orienterade konferenser och väckelsemöten, avsedda att under diffusa hot, hejarop och deterministiskt tvång trycka ombord oss på AI-tåget, likt japanska tunnelbaneknuffare. Tyvärr så finns det för närvarande ingen egentligen plan för hur generativ AI ska implementeras i praktiken, på samhällsnivå, för alla människors bästa.
Nej, jag vill inte hoppa på AI-tåget. Jag vill gå med i en underjordisk motståndsrörelse, bedriva sabotageaktioner och spränga rälsen som tåget färdas på.
För problemet handlar inte om att stoppa utvecklingen; det handlar om att vi gemensamt måste kunna börja kräva verkligt användbar teknikutveckling, bortom generativa lekstugor och finansspekulation.
.
`.
...
`.
..
`.
`. `.
___`.\.//
`---.---
/ \.--
/ \-
| /\ \
|\==/\==/ |
| `@'`@' .--.
.--------. )
.' . `._/
/ | \
. / |
| / |
| .' | .--.
.'`. .'_ | / \
.' `.__.--'.--`. / .' |
.' .| \\ |_/ |
.' .' | \\ |
.-`. / | . __ |
.' `. \ | ` .' ) \
/ \ / \ | .-' / |
( / \ / \ | | |
\/ ( \/ | |
( / ) / / _.----|
\/ // / .' |.-' `
( /( / / / `. |
`.( `-') .---. | `. `._/
`._.' / `. .---. | . `._.'
| \ / `. \ `.___.'
| Y `. `.___.'
| . | \ \
| `| \ |
| | . \ |
| | \ \ |
.--. | \ |
/ `. .----. \ /
/ \/ \ \ /
| | \ | /
\ | @ \ `-. \ /
\ \ \ \|.__.'
\ \ \ |
\ \ \ |
\ \ \ |
\ .'`. \ |
`.-' `. _.'\ |
| `.-' ||
. \ . `. || .'
`. `-.-' `.__.' .'
`. .'
. .'
`.
.-'
.-'
\ \
\ .. \
\ / `-.--.___ __.-.___
`-. \ / # `-._.-' \ `--.__
`-. / #### / ### \ `.
________ / #### ############ | _| .'
|\ #### ############## \__.--' | / .'
| #################### | | / .'
| #### ############### | | /
| #### ############### | /| ----
. | #### ############### | .'< ____
.' | #################### | _.'-'\|
.' | ################## | |
`. ################ | |
`. ############ | | ----
___`. ##### _..____.-' .
|`-._ `-._ _.-' \\\ `.
.'`-._ `-._ `-._.-'`--.___.-' \ `.
.' .. . `-._ `-._ ___.---'| \ \
.' .. . .. . `-._ `-.__.-' | \ \
|`-. . .. . .. . `-._| | \ \
| `-._ . .. . .. .' _|
`-._ `-._ . .. .' | __.--'
`-._ `-._ .' .'|__.--'
`-._ `' .'
`-._.'
Leodan Rodríguez 
Lämna en kommentar